Idag litar många konsumenter mer på livsmedelförpackningarnas datummärkningar, än sin egen förmåga att avgöra livsmedlens kvalitet. Detta innebär att mycket ätbar mat slängs i förtid. Därför produceras det mycket mer livsmedel än som konsumeras, trots att produktionen tär rejält på miljön. På LTH har man en potentiell lösning.

 

På LTH´s avdelning för Förpackningslogistik, har Malin Göransson utfört en studie om Food Packaging Innovation. Hon forskar om en ny livsmedelsförpackning, som kan bidra till minskat matavfall, minskad rädsla för otillräcklig livsmedelssäkerhet och ökad kommunikation under hela distributionskedjan.

 

Onödigt slit för miljön
En av miljöns största belastningar är livsmedelsproduktionen, som står för en fjärdedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Ca 50% av dessa utsläpp kommer från produktionen av kött och mejeriprodukter. Under 2009 köpte svenska folket över 576 ton kött, men långt ifrån allt det köttet konsumerades. En studie i Storbritannien visade att nästan en tredjedel av inköpta livsmedel går till spillo. Två tredjedelar av maten kastas på grund av att utgångsdatumet passerats eller att man överskattat mängden lagad mat. Man kastar alltså ofta bort bra mat, helt i onödan.

 

Konsumenterna söker säkerhet och tillförlitlighet i sina köpta produkter, vilket de hittar i dagens märkningssystem. Säkerheten kan dock vara något missvisande eftersom många konsumenter helt förlitar sig på utgångsdatumet och aldrig skulle konsumera mat som passerat detta datum, då de inte litar på att de själva har tillräckliga kunskaper för att genom lukt eller smak kunna avgöra tillståndet på maten. Vissa människor förlorar även sin tro på märkningen ju närmare datumet man kommer och kastar därför maten långt innan dess utgångsdatum.

 

Smart förpackning kan vara lösningen
Den lösning som man hittat på Förpackningslogistik, är att uppfinna en primär förpackning som innehåller en inbyggd biosensor. Biosensorn, som är i ständig kontakt med livsmedlet, känner av den ökande mängden av mikrobiella metaboliska biprodukter i livsmedlet på ett indirekt, icke-invasivt och direktanslutet sätt, vilket ger en snabb indikation på antalet mikrober i produkten.

 

Om det mikrobiologiska tillståndet av livsmedel kan identifieras och ständigt uppdateras under hela distributionskedjan, även i hushållet, kan kvaliteten på maten garanteras. Denna typ av kvalitetskontroll kan förlänga matens utgångsdatum, eftersom dagens datummärkning har en betydande säkerhetsmarginal som grundar sig på ett allmänt uppskattat medelvärde för det aktuella produktsegmentet. Om sådan mikrobiologisk kvalitetskontroll införs i varje enskild primärförpackning, kan varje förpackat livsmedels mikrobiella tillstånd definieras separat. Säkerhetsmarginalen kan därmed reduceras radikalt, jämfört med datummärkta produkter. Denna teknik med ständig uppdatering kommer också att kunna ange hur produkten har hanterats och lagrats, eftersom den mikrobiella tillväxten eskalerar om produkterna inte behandlas på rätt sätt. Detta har dagens datummärkning inte möjlighet att ta hänsyn till.

 

Med hjälp av denna teknik kan ”säkerhetsrädslan” bland konsumenter minskas, eller kanske till och med försvinna helt, och ett nytt och djupare förtroende kan byggas mellan distributörer och konsumenter. Detta kan resultera i en minskning av matavfall, vilket skulle vara en positiv utveckling för både livsmedelsindustrin och miljö.

 

För mer information, kontakta Malin Göransson: malin.goransson@plog.lth.se