Hälsoproblem, illasmakande vatten med obehaglig lukt och korrosion är exempel på de konsekvenser som kan uppstå när oönskade mikroorganismer bosätter sig i dricksvattenledningsnätet. Där bildar de komplicerade, motståndskraftiga och naturliga ekosystem och försämrar dricksvattenkvaliteten. Ett nytt samordningsprojekt syftar till att hitta ett snabbt sätt att övervaka vattenkvaliteten.

 

Förutom de problem som uppstår i direkt användning av vatten med dålig kvalitet, kan också livsmedelsproduktionen och livsmedelssäkerheten påverkas. I ett samordningsprojekt mellan Lunds universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA med ekonomist stöd från Svenskt Vatten, belyses hur förändringar i vattenkvaliteten är relaterade till kvaliteten på det inkommande vattnet och förändringar i ledningsnätets mikrobiella biofilmer. I studien används konventionella metoder och massiv parallellsekvensering för att studera den mikrobiella biofilmsekologin i dricksvattenledningsnätet.

 

 Visar stor skillnad

Preliminära resultat från projektets unika och adekvata biofilmsprover från ledningsnätet i Skåne, visar att det finns stora skillnader i den mikrobiella ekologin mellan de prover som representerar god vattenkvalitet och de som representerar dålig vattenkvalitet. Syftet med projektet är att identifiera och exploatera mikrobiella biomarkörer för riskbedömning och kvalitetssäkring. Tanken är att därefter etablera analysmetoder som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska vattenkvaliteten i distributionsnätet.

 

Projektets styrgruppsmedlemmar och associerade: Peter Rådström (Lunds universitet), Henrik Aspegren (VA SYD), Erling Midlöv (VA SYD), Lars Ödemark (NSVA), Kenneth M Persson (Sydvatten), Charlotte Lindstedt (Göteborg Vatten), Katharina Luehrig (industridoktorand Sydvatten), Per Ericsson (Norrvatten), Annika Malm (Göteborg Vatten), Daniel Hellström (SVU), Mats Forsman (FOI Umeå), Mats Henriksson (NSVA), David Menander (VA SYD) och Britt-Marie Pott (Sydvatten).