I avhandlingen ”Effects of dietary fibre on the human metabolism and metabolome” av Anna Johansson Persson vid avdelningen för Tillämpad Biokemi beskrivs effekter av fibrer från havre, råg och sockerbeta.

 

sockerbetor

 

Avhandlingen består av 5 delarbeten.

 

I en måltidsstudie undersöktes halten i blod av glukos, insulin och triglycerider hos friska kvinnor och män efter intag av olika frukostar med tillsatta kostfiber från spraytorkad havredryck, rågkli, sockerbetsfiber eller en blandning av de tre kostfibrerna. Alla måltider utom den spraytorkade havredrycken gav en sänkning av blodglukos men endast för måltiden med rågkli var den signifikant. Effekterna berodde inte bara på andelen lösliga kostfiber i måltiden utan även på totala mängden kostfiber. Kvinnor hade ett lägre blodglukossvar än män efter intag av de olika måltiderna. Insulin- och triglyceridnivåerna påverkades inte signifikant av kostfiberintaget i denna delstudie.

 

I en långtidsstudie undersöktes hur ett högt kostfiberintag påverkade blodglukos, insulin, blodfetter och inflammationsmarkörer hos friska försökspersoner med något förhöjt blodkolesterol. Kostfiber från rågkli, havrekli och sockerbetsfiber sattes till en brödbulle, två drycker och en färdigrätt som intogs dagligen under fem veckor. I kontrollkosten användes samma livsmedel men utan tillsatta kostfibrer. Blodprover togs fastande och en sänkning av inflammationsmarkörerna C-reaktivt protein (CRP) och fibrinogen påvisades efter intag av högfiberkosten. Inga skillnader i blodglukos, insulin eller blodfetter uppmättes mellan hög- och lågfiberkosterna. Eftersom försökspersonerna fick äta fritt utöver testprodukterna så blev kostfiberintaget under lågfiberkosten blev relativt högt, vilket kan vara en anledning till utebliven skillnad för dessa markörer.

 

Urin och blodprover från långtidsstudien analyserades med metabolomik med syftet att hitta och identifiera metaboliter som påverkas av ett högt kostfiberintag samt att bekräfta kända och hitta nya markörer relaterat till kostfiberintag från råg, havre och sockerbetsfiber. En ny markör relaterad till det höga kostfiberintaget identifierades både i urin och blod, 2,6-dihydroxybensoesyra. Flera andra metaboliter relaterade till råg- och havreintag ökade signifikant både i blod och urin efter det höga kostfiberintaget.

 

Delarbete 5 ingick i en nordisk multicenter-studie (SYSDIET) av hur intag av en hälsosam nordisk kost under sex månader påverkade blodglukos, insulin, blodfetter och inflammationsmarkörer hos överviktiga försökspersoner med metabolt syndrom. Denna kost jämfördes med en kontrollkost som återspeglade en typisk kost hos den nordiska befolkningen. Blodfetterna förbättrades signifikant hos de som intog den hälsosamma nordiska kosten. En markör för inflammation ökade successivt och signifikant under hela studien för de som åt kontrollkosten. Ingen effekt på blodglukos eller insulin kunde påvisas.

 

Sammanfattningsvis bekräftar avhandlingen tidigare visade hälsoeffekter för kostfiber på blodglukos och blodfetter. Interventionsstudierna indikerade också att ett högt kostfiberintag kan ha positiv effekt på låggradig inflammation, som är associerad med övervikt och diabetes typ 2. Flera potentiella markörer för kostfiberintag från råg och havre kunde påvisas i blod och urin med metabolomik och de behöver undersökas mer för att se från vilken typ av kostfiber de kommer ifrån. Om de är robusta markörer för en specifik typ av kostfiber kan de användas som kontrollmarkörer för att kvantifiera kostfiberintaget i framtida studier.

 

Kontaktperson: Lieselotte Cloetens, Biomedicinsk nutrition, lieselotte.cloetens@tbiokem.lth.se

 

Om du är intresserad kan du läsa hela avhandlingen här: Effects of dietary fibre on the human metabolism and metabolome